Behandlingsguide
Allmäntandvård och undersökning
Allmäntandvård är grunden i all tandvård: att upptäcka problem tidigt, åtgärda det som behöver åtgärdas och förhindra att det uppstår igen. Det är också den del som har störst betydelse för vad du betalar på lång sikt.
Senast granskad Redaktionen, Tandläkare MarkSå arbetar vi
Vad som händer vid en undersökning
Tandläkaren går igenom tänder, fyllningar, tandkött och slemhinnor, kontrollerar bettet och tar vid behov röntgen för att se mellan tänderna och runt rötterna. Därefter görs en bedömning av din risk för karies och tandlossning, som ligger till grund för både behandlingsförslag och hur ofta du bör komma tillbaka.
Undersökningen är också ditt tillfälle att ta upp sådant du undrar över. Ilningar, missfärgningar, känsliga tandhalsar, muntorrhet, gnissling eller en protes som skaver hör hemma i samtalet – det kan ändra bedömningen.
Karies och lagningar
Karies börjar som en skada i emaljen och kan i tidigt skede ofta stoppas med fluor och förändrade vanor, utan borrning. Har skadan gått djupare behöver den lagas. En lagning ersätter förlorad tandsubstans men gör inte tanden ny – därför är förebyggande arbete alltid billigare än att laga om.
Tandköttsinflammation och tandlossning
Blödande tandkött vid borstning är ett tecken på inflammation. I det skedet är det reversibelt med god munhygien och professionell rengöring. Får inflammationen fortsätta kan den övergå i tandlossning, där benet runt tanden bryts ned. Det förloppet går att bromsa men inte att göra ogjort, vilket är skälet till att tidiga besök har så stor betydelse.
Vad du själv kan göra
- Borsta två gånger om dagen med fluortandkräm och spotta ut utan att skölja.
- Rengör mellan tänderna dagligen med tråd eller mellanrumsborste.
- Begränsa antalet söta mellanmål – frekvensen betyder mer än mängden.
- Sluta med tobak; det påverkar både tandkött och läkning efter ingrepp.
- Berätta om muntorrhet – den ökar risken för karies rejält.
Bra frågor att ställa
- Hur ser min risk ut, och varför just det intervallet till nästa besök?
- Finns det något vi kan avvakta med och följa i stället för att åtgärda nu?
- Vad kostar det föreslagna, och vad händer om jag väntar?
- Behöver jag träffa tandhygienist mellan besöken?
Vanliga frågor om allmäntandvård
Hur ofta behöver jag gå på undersökning?
Intervallet är individuellt och sätts utifrån din risk för karies och tandlossning. Har du få fyllningar och friskt tandkött kan det räcka med längre intervall, medan den med pågående problem kan behöva komma oftare.
Måste jag ta röntgen varje gång?
Nej. Röntgen tas när det finns ett behov, till exempel för att se mellan tänderna eller kontrollera en misstänkt skada. Strålningen är låg men undersökningen ska ändå motiveras av nytta i varje enskilt fall.
Vad är skillnaden mellan tandläkare och tandhygienist?
Tandhygienisten arbetar främst med förebyggande vård, tandstensborttagning och tandköttsbehandling. Tandläkaren undersöker, ställer diagnos och utför behandlingar som lagningar, rotbehandling och protetik.
Kan en lagning göras om i stället för att dra ut tanden?
Ofta ja. Går tandsubstansen att bevara är lagning eller krona vanligtvis förstahandsvalet. Att dra ut en tand blir aktuellt först när den inte längre går att rädda eller behandlingen inte är rimlig.
Källor och underlag
- 1177 Vårdguiden – undersökning hos tandläkaren
- Socialstyrelsen – nationella riktlinjer för tandvård
- Innehållet är allmän information och ersätter inte individuell bedömning.